Sov idiot!

Bland det värsta jag vet är nätter när man bara inte kan sova. I natt var en sån natt. Gjorde mig iording tidigt och hoppade i säng kl 21. Läste en stund och släckte lampan kl 22. Sen låg jag där. Klarvaken! Tänkte på hur skönt det vore att vakna riktigt utvilad och pigg kl 8 på morgonen. Vilken lång dag man skulle få. Resten av familjen låg och susade så gott, men jag kunde inte somna. Det var för varmt, för kallt, kudden var knölig, hård, platt och hur jag än låg så låg jag obekvämt. Snurrade runt som en tornardo i sängen men inget kändes bekvämt. Då började alla dom där dryga tankarna dyka upp. Allt som borde göras, fixas, ringas. Låg där och grubblade på allt mellan himmel och jord. Föräldrapennigen, jobb, semester, advokaten jag borde ringa, pensionspapper som skulle fyllts i, nya gardiner till vardagsrummet, nallar och ljuspåsar, blommorna borde vattnas, kalmartrippen, hylla till köket. Precis allt dök upp precis då. När jag bara ville sova. Sov idiot, klockan är halv 1! Jag kom på att jag inte skulle tänka på något. Försökte med det, men hur fasen tänker man inte på något?? Började räkna får istället. Ansträngde mig som sjutton men det dök inte upp ett jäkla får. Sen fick jag en snilleblixt jag skulle ju sjunga såklart ;) tyst i huvudet alltså. Så jag började. 1 å 2 å 3 indiander, 4, 5 å 6 indiander, 7 å 8, 9 indianer, 10 små indiander. Runt, runt. Efter en stund kom jag på mig själv med att jag sjöng snabbare och snabbare. Vem fasen somnar av att hetssjuga "indiansången" Sov bara, idiot! Men det går inte alltså. Och nu har Anders börjat snarka oxå. Högt och ljudligt. Underbart! Jag puttar till honom och ber honom sluta. Han blir tyst men börjar efter 1 minut igen. Gör om samma procedur 3 gånger till, sen ger jag upp. Han får väl snarka da. Jag kan ju ändå inte sova för Albin sparkar som en tok med sina små svettiga barnfötter. Drar längs hela ryggen på mig så skinnet bara korvar sig. Fan va ont det gör alltså. Nu är kl 3. Börjar känna lite halvpanik. Snart dax att gå upp igen. Börjar med min lilla indiansång igen, den här gången i vaggvisetempo. Nynnar på en stund men kommer på mig själv med att tänka på annat mest hela tiden. Varvar tankarna och indiansången och tillslut nån gång kring 4-snåret så måste jag ändå somnat på något vis. Vilken befrielse! Tack och lov så sov mina små prinsar länge i morse. Albin vakade kl 9 och Fabian kl 10 så jag fick ändå några timmars sömn och känner mig rätt pigg ändå faktiskt. Synd bara att allt smart och bra som jag kom på i natt är som bortblåst. Jag ska nog börja ha papper och penna vid sängen för såna nätter. För man får faktiskt en hel del riktigt bra ideér sådär kring 3 på morgonkvisten.

Kram kram